The noble art of letting go.
En enkelresa till en plats som är fem timmar bort med flyg. Bara en flygstol. Kommer behöva köpa till extra bagage. För jag ska få ner mitt liv i en väska på 18 kilo, och jag tror inte det kommer gå. Jag går igenom alla detaljer varje gång innan jag somnar varje kväll. Detaljerna med hur man kommer leva, vad som kommer hända, vilka man kommer träffar, hur man kommer tycka om det. Tänk om det är hemskt. Tänk om det är helt underbart. Tänk om jag inte vill åka hem. Tänk om jag inte bokar en enkelresa tillbaka. (Okej, nu ska vi inte ta i för mycket. Jag kommer att komma hem. Men ändå.) Det finns en skräckblandad tjusning i att åka. Men som tur är har jag min säkerhetslina: Ena. Jag kan bara tänka mig hur fragil jag skulle vara om jag åkte själv. Nu har jag någon att stressa upp med, någon att hoppa upp och ner med, någon att uppleva allt med. Och det är skönt. Så det kommer bli bra. Men ändå........... idag köper jag biljett.
Om exakt 26 dagar lämnar jag staden som varit mitt hem i 2 1/2 år, där jag skrattat som aldrig förr, där jag blivit vuxen, där jag blivit den bästa versionen av mig själv.
Om exakt 71 dagar sitter jag på en flygstol, för att spendera fem månader på en plats fem timmar bort.
Shit.
I anteckningarna på mobilen.
Det magiska och tragiska var gesterna. Det var händerna, det var närheten, det var det skyddande lagret av järn jag varje natt klädde mig med och bar som rustning för tårar som kunde fräta på naken hud.
Men vi är inte samma längre. De där andetagen är så små att de knappt hörs eller ens skapar en dimma på frostigt fönster. Jag tar inga andetag längre. Jag insuper varenda centimeter av luft jag får chans att fylla mina lungor med."
I'm like a rubberband until you pull too hard, I may snap and I move fast. Cause I've got an elastic heart.
Men såklart ska det finnas ljusstunder! Som The Great Gatsby-middagen på lördag. Och julbak. Och besök från mammsen. Och ost-vin-och-hockey-kväll. Åh, det är fint med små må-bra-pauser.
Helgen var för övrigt väldigt väldigt fin. Men det fick mig att sakna alla små sockerbitar som är, och kommer va i framtiden, för långt bort för att ge en kram.
Men iaf. Nu ska jag smutta lite på mitt strawberry cheesecake-te och plugga.
Adios.
Undviker viktiga saker / Härmar Mandi
Har du någonsin:
Varit så trött att du somnat på en lektion: på alla lektioner i Högskolan + hela 3an på gymnasiet. (Går utför)
Brutit ett ben: Brutit en tå, räknas det?
Hoppat Bungee jump: Ne, skulle önska att jag vill det, men aldrig. Kan inte tänka mig hänga i en gummisnodd med en 50/50 risk att hamna med huvudet på en vass sten eller bli uppäten av hajar.
Gjort bort dig offentligt: När gör jag inte det?
I år har du
Lärt känna en ny vän: Jadå, någon liten rackare har jag allt fiskat upp.
Skrattat så du börjat gråta:ja, till och med en glädjeskvätt har kommit några gånger. (Skrattat så mycket att jag nästan kissat på mig)
Träffat någon som förändrat ditt liv: hmm... förändrar inte alla man möter ens liv? *rödvinspoetiskt*
Hur många barn vill du ha i framtiden: 4 katter, 1 minigris och 10 deltidsbarn (räcker med att vara barnvakt en gång i veckan för varje barn. Sålänge jag får lukta på lite bebis)
Har du några husdjur: Dammråttorna
Vill du ändra ditt namn: Faktiskt skickat in papper om det idag. Ska heta Schlinnea.
Vad gjorde du under din förra födelsedag: Jag hade finisar hos mig och måde allmänt grymt bra. Sen kom släkten dagen efter och åt på restaurang, och sen trängde vi in oss i mitt lilla skrymsle och åt äppelpaj på papperstallrikar. Fint.
Om dig
Stjärntecken: tvelleng
Hårfärg: Vet inte riktigt alltså... just nu är det färg: dammigt
Ögonfärg: Lite tveksamt där med....
Dina positiva egenskaper: Jag har så himla bra humor. Jag skrattar alltid åt mina skämt.
Negaiva egenskaper: Jag har inte direkt någon begränsning på min humor....
Just nu:
Äter du: snorkråkor *hehehehe*
Dricker du: inget
Gör du: petar navelludd och längtar en timme framåt i tiden.
Har du någonsin:
Gråtit till en film: det va en period som jag gjorde det, till alla filmer. Nu kan jag titta på en film om slaveri och sånt (gjorde förra veckan)... inte en tår.... (Snälla kalla mig inte känslokall) Jag tror mina tårkanaler är uppstoppade.
Blivit arresterad: nooo
Varit olyckligt kär: Darin..........
Tror du på:
Att alla förtjänar en andra chans: Beror på vad den där chansen betyder...
Dödsstraff: Ne. Jag tycker kinesisk tortyr är mycket värre. Dock tror jag inte på det heller. Men sen kan jag förstå de som är för dödsstraff. Men jag gillar inte direkt att diskutera det här, för jag är inte alls insatt.
Tomten: Jag är tomten.
Mirakel: Det blir inte bättre än vad man gör det till.
Gud: Nja, men vill tro på någon slags makt, men har inte kommit på vilken än.
Kärlek: Allt är relativt.
.Terrible love - Birdy.
Har väldigt dåligt med det där som kallas disciplin och motivation just nu. Ligger i sängen till tre på dagarna. Och resten av dagen är det inga många knop gjorda, förutom att vandra runt i haremsbyxor och stor t-shirt.
Jag tror jag behöver lite nytändning. Så jag tänker att om jag ligger kvar i sängen hela helgen. Då kan jag på måndag med massa ny energi, börja få lite jävlar anamma igen. Jag tror det blir bra. Men nu ska jag friskförklara mig själv, trots snuvig näsa och ond hals, med att gå och gymma. Sånt är bra.
I guess that´s love.
Jag sitter för tillfället här och snorar. Ett huvud som exploderar, en kropp som lagt in backen och min disciplin som lagts på hatthyllan. Knaprat för många ostchips (ugnbakad ost), snytit mig i allt mitt toapapper och ödslat för mycket tid på sociala medier och kommunikativa forum. (åh vad fina ord vi använder.)
Ne, men ja... Har varit sjuk i fem dagar. Och nu har jag tröttnat. Ge mig friskhet och ork tack. Men förutom det har jag haft lite festis här hemma för att sen gå ut och dansa, dreggla över ögongodis, beatboxa och allmänt skämma ut oss själva.