Mitt liv var ganska stökigt, rummet det var för rökigt. Du fick sparka in min dörr, ventilera hela köket. Fick mig att andas, lyfte ryggsäcken från mina axlar. Snurra mig som en tornado - men reparera sen alla skador.
Lyssnar konstant på Jeaff. Antingen sätter jag på låten Tornado eller Vill va fri. Startar dagen med de låtarna, avslutar dagen med dom. Åh så bra dom är. Texterna är heeeeeeelt underbara.
No man should have all that power in a world with all these week people.
Beskriv året med tre ord.
Svar: nytt, utveckling, trivas
Bästa köpet?
Svar: flygbiljetter
Vem har du umgåtts med mest?
Svar: Vänner, främlingar och familj
Har du haft ett förhållande under 2014?
Svar: Ja, med en stad och med mig själv
Vart reste du under 2014?
Svar: Österrike, Tyskland, Tjeckien, Slovakien, Italien
Vad var din största tabbe 2014?
Svar: Att tveka på mig själv
Vilka ser du som de största händelserna under året?
Svar: Att flytta till Wien, helt klart. Herregud - kommer vara största händelsen i mitt liv typ. Förutom när jag tar fram en uppfinning som får Nobelpriset
Har du blivit bättre på något?
Svar: Jag har blivit bättre på mig själv. Och engelska. Och prata rent allmänt. Och ta ansvar över mina val.
Vad var extra bra med detta året?
Svar: Lyckan i de små stunderna och sakerna. Vardagsglädjen och det allmäna välmåendet som jag fått äran att ha under många stunder detta året.
Lärde du känna några nya människor?
Svar: För många fina människor som är för långt bort.
Vad önskar du att du gjort mer?
Svar: Skrattat, älskat och varit tacksam - om det är möjligt.
Vad spenderade du mest pengar på?
Svar: Mat.................................................... och resor.
Gjorde du något 2014 som du aldrig gjort förut?
Svar: Flyttade till ett annat land. Börjat mitt första riktiga jobb. Haft första betalda semestern.
Vad tänker du göra annorlunda nästa år?
Svar: Inte tänka så mycket på andras åsikter och tveksamheter
Tror du 2015 kommer bli lika bra?
Svar: Jag kommer göra det till ett lika speciellt år.
Vad vill du säga till dig själv inför 2015?
Svar: Så länge lyckan finns, så kommer allt annat.
This is how it is when it all gets wild. You can hit me hard, as hard as you like. Put down your weapons. Lets be defenceless.
Amanda har bett mig att uppdatera denna lilla sida. Herregud vad längesen det va! Om jag minns rätt så var det i början av praktiken. Och se så mycket som har hänt - jag är anställd, det är november, en har gipsat armen (och tagit bort det), jag har sett Linnea Henriksson, planerat framtid, planerat om framtid m.m.m.m.m.m.
Och snart är det jul... ÅH. Jag gillar jul, eller inte själva julafton. Men jag gillar det som är innan. Från första advent till 23e december. Och i år är första året där jag inte behöver ha stress över skolan över hela julen, har ju betald semster... åh så gött!
På tal om betalt, så har jag idag jobbar från åtta på morgonen till halv nio på kvällen.... en lång dag. Hela två arbetsdagar på en dag - så imorgon tar jag ut dom flextimmarna och stannar i sängen, tar en långpromenad och lyfter lätta vikter på gymet. Ska göra det till en skön dag, och sen beger jag mig mot Jönis för lite mysig helg med mat, mys, spel och skratt med dessa där som är där borta! Ska bli riktigt kul.
Längtar efter ett glas vin, livekonsert, snö, dansa, kramar och glass.
Nu ska jag inte röra en dator på fyra dagar hoppas jag. Och mobilen ska jag försöka ha på avstånd under helgen. Ha en bra helg!
Some answers are better left unspoken when you know you ain't getting any younger.
Och ja, här va det ett tag sen. Jag har börjat andra veckan på praktiken. Himla bra det där alltså. Håller huvudet sysselsatt och det är precis det jag vill ha för tillfället. Dagarna blir såklart också sysselsatta, så det hinns inte med så mycket, men det gör faktiskt inte mig något alls. Jag får vara lite osocial, energirusig blandat med påkördavetttågtrött. Det är okej när jag vet att det är exakt det här jag vill, och det är värt det.
Det enda som saknas är att min hals slutar täppa igen sig så att jag kan börja få rutin på träning och börja gå på svintidiga morgonpromenader innan solen gått upp.
Men ikväll så ska jag äta ugnsbakad potatis, dricka te och titta på dålig film. Because im Worth it. (Och jag få inte gå ut och gå för halsen och febern)
Det enda som saknas är att min hals slutar täppa igen sig så att jag kan börja få rutin på träning och börja gå på svintidiga morgonpromenader innan solen gått upp.
Men ikväll så ska jag äta ugnsbakad potatis, dricka te och titta på dålig film. Because im Worth it. (Och jag få inte gå ut och gå för halsen och febern)
Wait - M83
Just nu är det här min låt. Den är perfekt. Den är melankolisk, lugn, glad, ljuv, lite mörk, och blir väldigt glad igen, lite flytande. Ja... så. Om någon skulle göra en film om mitt liv just nu så skulle det vara bakgrundslåten under hela filmen. Så lyssna på den låter om ni får lite tid över - helt klart värt det!
Nu har jag ju inte bloggat på ett tag. Senast var jag fortarande kvar i mitt underbara Wienerland. Åh vad jag saknar livet där borta. Men det är fint här med såklart. Sen senast så har jag kommit hem, åkt till Italien, tappat bort bagage, kommit hem igen, druckit vin, ätit maaaaassa vattenmelon, umågts med fina personer, spelat golf, badat, plockat blommor, nattbadat, sjungt högt i en bil, jobbat med mystanter och farbröder, kramats och gått/sprungit otaligt många mil i mina träningsskor.
Så det är bra. Men det är lite stress med framtid och allt annat som livet har att ge. Men man får ta det för vad det är - och som Håkan säger: "Man kan inte riktigt ta vara på livet. Man får improvisera och se vad som händer."
Så ikväll improviserar jag på stadshotellet med fina tjejer och massa räkor med vin. I helgen väntar jobb jobb jobb i solskenet och sen ska jag försöka hinna med lite svettiga promenader och badande.
Får se vad som händer!
Varmt.
Hej och hå. 37 grader är inte att leka med, svettas så fort jag rör på mig. Försökte gå på stan men det var en helt omöjlig utmaning - jag svettas ju så att jag nästan glider runt i mina converse. Och nu har det varit över trettio i fyra dagar... Har inte sett ett moln på lika lång tid.. Får man bli trött på det?
Såklart det är ju svinskönt med fint och varmt väder. När man ligger i bikini. Nära ett vatten. Inte när man måste ha på sig hyfsat formella kläder och gå runt i stan eller skolan hela tiden. Ge mig vatten och då ska jag älska värme igen <3
Well well, idag har jag gjort min näst näst sista tenta. Precis innan blev det dock lite kaos.. Började blöda näseblod bara sådär. Kan det va värmen? Eller stressen? Är ganska så jättestressad just nu med allt som ska hinnas innan man åker. Men imorgon vid den här tiden så är jag en examinerad kommunikatör. Då har jag förhoppningsvis gjort min sista tenta för ett långt tid framöver! Så himla konstig känsla.
Men nu ska jag försöka ta en powernap och sen sätta mig i parken med enis och plugga tyska. Hej och hå!
Lunchen idag! Ett sista besök på Vapiano med min fransyska.
It shouldn't come as a surprise, what I'm feeling now.
Den finaste helgen. Maskerad, hemmafest tills vi dansar hem klockan fyra på morgonen. Ligga i parken från elva till sex. Bränna rumpan och plugga alldeles för lite. Vapiano och strosa runt i fyra timmar genom hela Wien. Konsert nedanför ett slott där dom spelar nittiotalsdängor och tyska låtar vi inte har någon aning om. Stefanzplatz en sommarnatt med skratt och kärlek. Ännu mer brända kroppsdelar. Äventyr med finaste tösen till en park med vattenfall. (Hittade vattenfallet, med det var inget vatten - bara stenar) Sitta på en filt och älska livet, sommaren och nuet. Glass-stros på mariahilfer. Och nu ligger jag här denna söndagskväll med solkyssta kinder, leende på läpparna och ska försöka sova med en smått bränd höft.
Bildbevis
Love it or leave it. My oh my, it hurts sometimes.
Och om exakt sju dygn är jag uppe i luften. Om sju dygn lämnar jag platsen som blivit mitt hem, personerna som värmt upp mitt hjärta och skratten som ekat mellan dom gamla höghusen med detaljer och betongansikten i varje hörn. Det känns konstigt att något/några som ligger mig så nära hjärtat kommer vara så långt bort plötsligt. Och det är inte bara temporärt, utan med en medvetenhet om att det kommer fortsätta vara så ett väldigt långt tag. Ju närmare det kommer, desto större blir njutningen av småsakerna, pussarna blir längre, kramarna hårdare, skratten högre, vädret varmare och orden finare.
När kalenderdagarna börjar ta slut att planera i så inser man att det kanske är sista gången man ser varandra på ett långt tag. Så där står man - mitt i lektionssalen, i en hård kram som man inte vill släppa och en liten tår på kinden som man fort torkar bort. Det är konstigt det där - det känns som att min tid med personerna här och själva staden har ett bäst före-datum och man försöker förbruka så mycket som möjligt innan det hinner dit. Som när man har ett helt paket ägg som går ut om en dag och man bakar sockerkaka tills frysen är full - för det enda man vill är att ta vara på det. Just precis så känns det.
Men jag vill varken tänka eller skriva för mycket om det för då får jag en dålig känsla i magen. Ibland kommer vi på att det inte långt kvar. Någon kläcker "I´m gonna miss you sooooo much" och plötsligt är stämningen dyster och vi bara sitter och tittar på varandra med putmunnar. Men då rycker vi upp oss och säger "Fuck, let´s NOT just think of that". Och jag säger det samma nu - LÅT OSS BARA INTE TÄNKA PÅ DET!
*pausar skrivandet och kramar roomiesen i en lång lång och hård kram i två minuter*
Men tills jag sitter där uppe i luften ska mycket hända. Imorgon ska jag och Lilisen ha en födelsedagsmaskeradhemmafest! Lilit ska va Janis Joplin, Eline ska vara fotbollsspelare, Ena ska vara tösen från familjen Adams och jag ska vara Audrey Hepburn i Breakfast at Tiffanys. Sen ska jag ligga i den trettiogradiga solen och plugga i parken hela dagarna ända till tisdag och onsdag då jag har tre tentor. Och då ska drinkar med min fin-fransos hinnas med, köttbulle-skola med ungerskan och kanadensaren + solnedgång på Kahlenberg hinnas med också någonstans där emellan. Jag kommer nog inte hinna tänka på det så mycket tror jag. Jag ska bara njuta av att vara här, i mina fina vänners sällskap och vara tacksam för det lilla livet som jag är i just nu.
Nu ska jag sluta Tomas Dileva-a.
Ha en fin torsdagskväll!
So prove that you're alive.
Dom hämtades klockan 14.45 på torsdagseftermiddagen. Det förväntades tårar, tjut och kramar i massor vid första anblick. Men det blev det inte. Det liksom kändes.... Normalt. Ett hård kram var och inget ståhej alls. Det kändes liksom helt vanligt att efter fyra månader stå brevid dom och prata och kramas.
Först tyckte jag det va konstigt att känna så, men i efterhand har kag kommit på att det känns så jävla naturligt bara för att jag älskar dom så himla mycket. Och det finns ingen chans till att det skulle kännas konstigt mellan mig och dom. Samma bekväma följde de tre dagarna. Så himla bra dagar.
Vi åt mysmiddag, shoppade, gick på zoo, matmarknad, fjärilsmuseum, tivoli, lite byggnadsrundvandring och avslutade med firande av Lilit på en tapasbar.
Himla bra. Och inga tårar vid hejdå, för vi ses ju om elva dagar igen. Skönt att slippa dålig känsla i magen.
Och här kommer lite bilder från helgen
Onsdag.
För att ge en snabb uppdatering om min bränna:
Såhär ser det tragiskt nog ut.... Ett stort jävla fett streck mitt på låren. Lite för långt ner för att ha klänning med bara ben. Jag får många konstiga blickar på mina lår när jag går runt i shorts numera... Ena kallar det strumpor, för det ser ut som att jag har knästrumpor på mig. (Och ja, vi har sex smiley-ballonger som flyger runt I köket. Vi sparker runt dom utan anledning och ork till att kasta dom.)
Ja ja!
Helgen spenderades hos Lilit och Punanisarna hade en klassisk "slumberparty" med MASSA choklad, prat, ansiktsmask, music och vin. På morgonen satt vi I sängen allihop och småtjattrade för att sen dra oss ut I solen och äta lång brunch på ett café. Dom är bra dom där. Och då och då blir det I en nanosekund lite deppigt för då kläcker någon ur sig "Jag kommer sakna er, vad ska jag göra sen utan er?". Men, samtdigt som är tråkigt att man inte kan se dom alls ofta sen så är det ändå coolt att man kan göra resor tillsammans till varandra och upptäcka nya ställen tillsammans.
Födelsedagen var fin. Fick massa fina hälsningar, blev väckt i natten av finenis med paket och rulltårta. Sen lunchade jag med punanisarna (kallar vår lilla hög det), sen lektion och på kvällen blev det dansande och billiga drinkar på Loco med flera från klassen. Väldigt bra dag med dom finaste i Wien.
Efter en fika med min favoritfransyska igårkväll så tror jag hon har smittat mig lite. Hon har varit sängliggandes I tio dagar och jag känner mig lite krasslig och hängig idag. Jag hoppas det är något litet, bara som symptom på stressen och sömnlösheten just nu. Jag vill inte va sjuk imorgon när Amanda, Elin och Julia kommer på besök i tre dagar! Ska bli himla bra med dom här. Synd bara att vädret visar kallt och regn konstant till söndag. Men sålänge jag får vara med dom så är jag nöjd. Och vi är ju faktiskt i Wien, det finns MASSA saker att göra både i ur och skur!
Nu ska jag ta en lite powernap inlindad i en filt på mitt golv. (Sängen är ockuperad av min tvätt som torkar)
Ha en fin helg!
Är kommer lite bilder från senaste
But there is nothing more beautiful than being desperate. And there is nothing more risky to pretend not to care.
Jag får erkänna mig besegrad. Solen vann. Jag är fullständigt utmattad och less på min kropp just nu. De brända har varit om möjligt, ännu mer rött idag. Trots att jag smörjde in det noga med fet kräm varje halvtimma inatt - vilket resulterade i en underbar timmas sömn på hela natten.
Jag förbannar mig själv för att jag varit sånt dumhuvud, för det verkar ha gått ganska djupt då kroppen rent allmänt är ur funktion. Kan också vara vätskebrist idag - men va fan. Jag har iaf köpt en tub fet lotion, solskyddsfaktor och någon liknande aloevera-klet. NO MORE RED.
Idag hämtade jag morbror och fru morbror på flygplatsen. Dock hanns det bara med en lunch eftersom jag måste plugga inför tenta. Men jag gav dem fem kartor, tre broschyrer och pedagogiska förklaringar om hur dom skulle hitta tillbaka till hotellet. Så jg tror dom kommer vara helskinnade på fredag när jah träffar dom nästa gång!
Imorgon ska jag ligga i parken (SKUGGAN) från tio på morgonen till sex på kvällen och plugga. Toalettfrågan kommer bli ett problem.. Men jag får vell kissa i någon buske.
Ha en fin torsdag!
Underskattat under solen.
Efter två timmar i korvlandets sol så är jag röd som en tomat. Det "roliga" är ställena som är röda, då det "bara" är halva framsidan av överlåren, en rand mitt på magen och skulderbladen (medan nacken är kritvit i jämförelse)
När jag låg i parken kände jag inte av någon hetta eller såg något rött. Tio minuter inomhus visade dock något annat. Och nu ligger jag här i min säng och svider, vet inte vilken sida jag ska sova på...
Jag brukar vara noga... Men jg klantade till mig rejält idag. Speciellt när tre dagar framåt kommer vara trettio grader och sol. Jag ska köpa solskyddsfaktor 30 inorgon. Och enorma mängder fuktlotion, och kylbalsam.
Underskattade solen här nere......... Sol -Linnea, 1-0
We're a thousand mile from comfort. There's no place I rather be.
Det har regnat i en vecka nu. Igår var en underbar eftermiddag och kväll. Glasscafe, besök i kyrka, prat om livet och alla konstiga normer. Sen ena och Linnea-tid med middag och drinkar på Vapiano, prat om livet och allt annat, utomhusopera utanför operahuset, film med choklad och jordgubbar. Fint.
I veckan ska det bli trettio dagar och jag förbereder min hud för Niagarafallen av svett. Ska få besök i veckan med. Och har två tentor. Och sen ska vårat lilla mysgäng ha traditionell sleepover på lördag. Bra och stressig vecka väntar.
Idag fick jag vara i lisch i en halvtimma och äta rabarberpaj med familjen. Nu är det plugg på cafe med nyfunnen Wien-vän som gäller.
Ha en bra söndag!
Just nu, då och hela tiden.
De obekväma.
Förra året la jag upp ett mål - att jag ska valen 2014 veta vad jag röstar på och varför jag gör det. Jag anser att man ska ta tillvara på sin röst i valen. Om man inte lägger energi på att rösta fram sin verkliga åsikt så har man inte friheten att klaga på samhället. För då hade man kunnat för något åt det. Sen är jag dock inte så mycket att klaga på samhället rent allmänt, det är bättre att inse och acceptera vad som behöver förändras och sen sträva efter att kämpa för det. Så folk - lägg tid på att rösta, och veta varför ni röstar på det ni gör! Och för att vara den stolta lilla feminist jag är - UT MED RASISTERNA OCH IN MED FEMINISTERNA /Med vänlig hälsning F!
Jag har mer och mer blivit aktiv i de olika diskussionerna och motionerna. Läser på, kollar dokumentärer och debatter m.m. allt för att ha grund till mina åsikter. Och jag älskar diskussioner som jag hamnar i med folk . både främlingar, klasskompisar, vänner m.m. För jag har grund till mina argument, och sen älskar jag även att lyssna på den andres argument och olika åsikter- det breddar verkligen mitt perspektiv och mina åsikter. Jag älskar sånt utbyte av kunskap och erfarenhet. Senast idag förvånade jag mig själv när jag på lektion hamnade i en diskussion med läraren och några österrikiska studenter angående könskvotering och genus-marknad. Att göra det på engelska var lite läskigt, men det var jätteintressant och jag hade lärarn som backade upp när jag behövde stöd i mina argument - så det va väldigt givande.
Något som jag just nu älskar är serien "De obekväma" på UR Play. Det är sju olika avsnitt med sju olika personer, en i varje avsnitt. Det är olika personer som är aktiva i Sverige som antingen artist, aktivist, bloggare, kock m.m. Det de har gemensamt är att de brinner för ett bättre Sverige. Jag älskar det för att det är ärligt, ocensurerat, visar verkligheten och skapar tankar hos en själv. (Jag älskar Foujan Rouzbeh *rysningargenomhelafilmen* och Underbara Klara)
LÄNK: http://urplay.se/Produkter/180678-De-obekvama-Foujan-Rouzbeh KOLLA PÅ DET!!
Och det var allt från politik-Linnea idag. Nu ska jag sätta mig och fylla i min valsedel till EU-valet. Eftersom jag är i utlandet måste jag förtidsrösta via brev. Försöker ta vara på min röst!
Allt verkar vara så enkelt älskling.
Jag är så otroligt bortskämd här borta med bra dagar, fina dagar som jag skrattar/ler igenom. Och nyanserna mellan bra och dålig dag ändras plötsligt då, ribban höjs för en bra dag. Jag har fortfarande lika lätt att uppskatta det lilla, men det jobbiga blir lite jobbigare.
Idag var en sån där "jobbig" dag. Jag har som tradition att fira min namnsdag (som är idag) mer än min födelsedag. Liksom göra det till en underbar lycko-dag. I år blev det ändring dock.
Började dagen med låg energi och segstartad morgon med plugg och jobbsökande. Så såg den ut tills kag masade mig vid sex ut från rummet och gick på lektion. Det är en trött-dag idag. Men det är okej!! Jag tror jag behövde en sådan. Imorgon får jag göra till en bättre dag.
Hade för övrigt en väldigt fin helg med becka på besök. Vi turistade, hängde i parker, åt mat och strosade. En konstig grej dock var att jag på måndagen vaknade upp med svullen och röd/lila-flammig fot. Under hela dagen (som vi gick väldigt mycket under) så haltade jag omkring. Idag är det dock bättre - jag kan gå på foten och den är inte lika röd. Tror det var pga av ett bett jag fick i lördags när jag gick i högt gräs. Men men, än har jag inte fallit i backen!
Nu ska jag yoga och sen sova. Så får jag försöka vakna upp till en bra-dag!
Bilder från helgen!
Fulla för kärlekens skull - Eldkvarn. (Drogen just nu)
Åttonde maj. Ännu en dag med underbart väder. Har varit så himla bortskämd här borta, började gå I klänning I mitten av mars. Det har sedan dess varit ungefär tio dagar där det varit kallt och blåsigt. Men annars har det mestadels varit soligt eller lite solmoln med varmt väder, eller regn och åska (fortfarande varmt). Så nu är all blomster och vår-lukter lite over och nu är det snarare sommar här.
Jag älskade dom två veckorna när syrenerna blommade och min näsa fylldes med den underbara lukt - jag verkligen älskar den doften + nyklippt gräs. Det enda negativa jag kan finna med att sommaren kommit till wien är att det är mer turister ÖVERALLT, trångt och svettigt på tunnelbanan och man svettas vart man än går. Men men, det är jue väsentliga saker.
Just nu är jag begravd i plugg. Känner att stressen börjar påverka mig och speciellt min kropp (ont i magen och huvudet, trött och börjar schemalägga mycket). Så försöker bli bättre på det där med morgonpromenader. För min morgonpromenad består av ungefär samma runda, men det som jag alltid gör är att antingen sätta mig i min park eller på toppen av schönnbrunn. Liksom stänga av musik, tankar och orosmoment i huvudet. Jag bara sitter och njuter av solen i ansiktet, människors mummel runtomkring, lukterna av sommar och försöker andas med magen. Brukar bli tjugo minuters "mindfullness" mitt i promenaden. Och det är lagom avstånd att gå till också, för sen är det bara att traska samma väg hem och jag får en redig promenad med både motion och lite lugn. PERFA.
Idag var det lektion och sen traskade runt på Mariahilfer (shoppinggatan) med fina kanadensaren Tera. Nu: mer plugg och jordgubbsätning. Fin dag!
Ha en fin torsdag, och helg!
Små grejer.
Dagen D var här idag - dagen som får lägenheten att skaka av rädsla. När klockan närmar sig tio I nio varje måndagsmorgon börjar andetagen bli kraftigare, pulsen snabbare och svettdropparna fler. Måndagmornar klockan 09.55 betyder att städerskan inkräktar i vårat revir. Ni som tycker att det är lyxigt med städerska och att jag inte borde klaga, ja... det är lyxigt, och minst sagt hemskt praktiskt och alldeles alldeles underbart. MEN när städerskan inte förstår någon engelska, utan bara knackar på, öppnar hastigt dörren och kör ut en från rummer. För att sedan böka och skramla runt i mitt rum i en halvtimma - det är lite jobbigt.
Så nu har jag och Enis börjat gå hemifrån varje måndag klockan nio, precis när hon kommer. Och det är ju ganska bra iof för då kommer vi upp och gör saker, men det förstör ändå måndagens morgonglans lite.....
Iaf. idag hände det en himla rolig sak!
Idag var vi på IKEA (efter den rutinenliga Primark-rundan) och köpte lite svensk mat (läs: lösgodis och kanelsnäckor). Jag ställer mig vid lösgodiset och letar febrilt efter en skopa att ta med. Då är det en snäll farbror som står brevid mig och säger "du kan ta den här". På ren automatik så tar jag sleven och säger "tack så jättemycket!".
.......
Efter några sekunder kommer jag på att jag precis pratade svenska.... men en främmande människa... men jag kände igen den rösten.... hur kan jag göra det??? Jag vänder mig om och tittar på mannen, och då känner jag igen honom. Han är FLYGPLATSÄNGELN!!
När jag och Ena flyttade till Wien mellanlandade vi i Berlin, vilket var en väldigt rörig flygplats. Vi fick då hjälp av en svensk man (flygplansängeln) som vi började prata med och gjorde sällskap till länkade flyget. Han jobbar tydligen i Wien lite då och då, men bor i Sverige. Och efter ett glatt "hejdå, ha en trevlig visit" när planet landade i Wien så gav jag inte honom mer tanke.
Men idag, så träffade jag honom. I wien. På Ikea. Vid godiset!
Vet ni hur sällan vi är på Ikea? Och dessutom finns det två ikea i Wien. Och vet ni hur sällan jag äter godis?? Vad är oddsen att jag träffar honom just där, när jag ska för en gång skull äta lite godis?? Den händelsen har fått mig att le hela dagen efter det.
Haha, och där ödslade ni precis några dyrbara minuter på att läsa min JÄTTEintressanta historia om hur en gammal man fick mig att le idag.
Kram på er!
"She had a heart that swallowed every soul that dared to love her. I didn´t mind being in the back of her throat."
foto från en sommarkväll 2011, sittandes I en undangömd skogsdunge med fina vännen.
Lost again.
"Once again it´s happening. I’m lost, And I’m ready to run, ready to fall
Think I’m ready to lose it all. You keep me running."
Think I’m ready to lose it all. You keep me running."
Jag knarkar denna låt, och även "wildest moment". Och även Shura - Touch. Jag är inne i min "bussmusik"-period just nu. Det är liksom chillmusik som man blir glad av och bara går runt och myser runt med.
Jag har vänjt mig med färgen nu. Ibland tycker jag inte det är någon skillnad alls och ibland känner jag inte igen mig själv. Men, har fått snälla kommentarer om det som sagt att jag passar mycket bättre i detta än i brunt, haha. Har också fått höra att jag ser ut som en "äkta" svensk. Hatar dom där fördomarna. Kan inte ens räkna på fingrarna så många gånger som folk sagt när jag berättat att jag kommer från Sverige - "Men jag trodde svenska tjejer var blondiner" eller "Men du är inte blond?"
Hörde en konstig teori om varför alla trodde att svenska tjejer var blonda. Det var för att när vikingarna plundrade runt om i världen så tog dom de vackraste tjejerna, vilka var blonda. Och det är därför alla blonda tjejer har hamnat i Skandinavien. Min kommentar till det var att fnysa åt personen som sa det och bara gå där ifrån. haha vad fan är det för jävla teori??
Igår somnade jag i solen igen......................................... Men sen begav jag mig till Kahlenberg med två fina holländare och tittade på åskstormen som var över Wien. Så himla häftigt. Där stod vi högt på ett berg och åt glass i sommarvärmen medan vi såg stora mörka moln över hela Wien och regn som föll över vissa områden. Vi såg blixtrarna så tydligt när de slog ner i kyrkor, höghusen m.m. SÅ himla ballt med att samtidigt som man är i sommarvärmen och tittar på solnedgången i ena hörnet så är det åskstorm i andra hörnet. <3
Sen begav jag mig med en död mobil till centrum för att i stormen försöka hitta några andra holländare på en bar. Något som bara skulle bli lite tjöt på en bar blev fyra timmars dansande på min favoritbar Travelschack.
Och nu sitter jag här med svullna fötter, trött efter minimal sömn och äter nötter. (Var på matmarknad tidigare idag)
Nu ska jag plugga tyska, sen sova och sen titta film i perioder. Sov gott!