Jag lever. Med två tandhalvor fattigare. Och två rotfyllningar + en hjärnskakning + en fobi rikare. För tillfället ser jag två gånger innan varje steg jag tar och jag tar bussen vart jag än ska, i rädsla av att ramla handlöst frammåt, ännu en gång.

Men men.... jag tillåter mig själv att vara så sjåpig i en vecka frammåt, sen tar jag tag i mig själv (eller skaffar isdubbar, reflexer och gångstavar). Nu har jag iaf gjort kycklingkebab (lyx) och ska snart somna in i min sköööööööööööna säng.. efter jag diskat. Och städat. Och borstat tänderna. Och laddat mp3. Och tankat över musik. Och googlat om färgning av jeans. Osv osv osv osv osv osv.

Känns som ett klaginlägg. Men nej. För jag är munter, för jag lyssnar på Miss Li.

TACO HEJ.